Mörkret har sänkt sig över golfbanan. Det är den långa vintervilan som tagit greppet om oss. Men vilan kanske behövs för att vi ska få lite tid till eftertanke, Och framförallt så att vi i lugn och ro så smått kan börja längta till den kommande säsongen. För snart så ljusnar det igen.
Årsmötet är avklarat. Som vanligt var det en rätt så tråkig tillställning. Synd att det är så eftersom årsmötet borde vara den plats där diskussionens vågor går höga och nya, friska ideer stöts och blöts.
Men så blev inte fallet den här gången heller. Och varför det är så här vet jag inte. Under säsongen finns det många som har synpunkter på klubbens skötsel, såväl i positiva som negativa ordalag. Men när det drar ihop sig till årsmötet är det tystnaden som talar.
Det som i mina ögon var allra märkligast på årsmötet var att ingen kvinnlig representant fick plats i klubbens styrelse. Med sina drygt 1 200 medlemmar är Nässjö Golfklubb kommunens största idrottsförening. Av dessa är cirka 300 kvinnor och därmed borde det vara självklart med kvinnlig representation bland de styrande männen.
Det är helt enkelt skamligt att Nässjö GK under 2015 inte har någon kvinna i styrelsen. Här måste det bli en ordentlig skärpning så att inte detta fiasko upprepas på nästa årsmöte.
För övrigt verkar klubben må rätt så bra. Ekonomin är stabil även om det inte finns någon guldgruva att ösa ur. I vilket fall som helst så höjs inga avgifter för medlemmarna inför det kommande året.
Satsningen på att förbättra banan fortsätter. Målsättningen är att Nässjö inom en inte alltför avlägsen framtid ska vara en av de allra bästa banorna i Småland.
Under det gångna året har ett par greener byggts om och de lyckade resultaten på hål 2 och hål 16 har vi själva kunnat se, Och till den kommande säsongen står bunkrarna på tur att grävas ur och förses med ny sand.
För egen del kan jag blicka tillbaka på en rätt så omtumlande säsong. I slutet av sommaren var jag ett tag på god väg att komma in i singelspelarnas gyllene skara. Men tillvaron i den så kallade zonen tog slut lite för snabbt. Och därmed får jag vänta med inköpet av de vita dojorna (enligt etikettexperter jag talat med är det bara singelhandicapare som bör bära dylika) ett tag till. Men en plats i A-klassen i klubbtävlingarna duger gott som plåster på såren så länge. Om inte annat är det rätt så kul att som en simpel före detta sportjournalist retas med gamla idrottsstjärnor som har ett förflutet på elitnivå.
Väl inne på ämnet etikett vill jag bara påminna om att det faktiskt går att lägga papper och annat skräp i sina golfbagar i väntan på att hitta en papperskorg under rundan. För att inte tala om alla dessa cigarettfimpar som ligger slängda på utslagsplatserna. Sådant hör inte hemma på en idrottsplats även om den är utlagd över en mil ute i terrängen.
Dessutom bör väl de allra flesta av oss se om våra inspel träffar greenen och därmed borde det vara en självklarhet att laga de nedslagsmärken som uppstår. Men så är inte fallet. Och detta slarv förstör på sikt vår fina bana som vi i stället bör vårda och vara rädda om.
Glädjande nog har vi också blivit fler golfspelare i klubben under den gångna säsongen. Något som för övrigt märks i hela golf-Sverige där medlemssiffrorna vänt uppåt igen efter flera år av minus. Men det finns plats för ännu fler och jag tycker att vi under vintern nu gör gemensam sak för att försöka påverka släkt och vänner till att börja med den härliga golfsporten.
God Jul och Gott Nytt År önskar Göran Ohlsson