I väntans och längtans tider

Väntat har jag redan gjort rätt så länge. Och nu börjar jag också på allvar att längta.
Men vintern håller oss fortfarande i ett järngrepp och golfpremiären känns avlägsen. Om man nu inte som många av oss drar söderut för att tjuvstarta säsongen vill säga…

Det har varit en lång och jobbig vinter för de allra flesta av oss. Nu känns det som att vi snart fått nog av snöskottning, kyla och blåst för den här gången.
En del klubbkompisar har flytt från den jobbiga årstiden genom att bege sig iväg till sydligare breddgrader i Portugal och Spanien på månadslånga long staying och andra trevligheter. Andra tar sig fram som golfvärdar på diverse resmål och en sådan tillvaro skulle jag själv mycket väl kunna tänka mig framöver.

För egen del har det varit vitt i dubbel bemärkelse i ett par månader. Nyårslöftet om att inte dricka starksprit under årets tre första månader har i stort sett infriats. Bortsett från en liten konjak på en 50-årsbjudning på Hotell Högland och några droppar calvados på en liten sittning hos goda vänner i Eksjö så har jag snart gått i mål.
Och jag har vid 61 års ålder upptäckt att man faktiskt kan ha kul utan att dricka starksprit. En öl eller ett glas vin räcker gott för att hänga med i feststämningen. Dessutom mår man så mycket bättre både fysiskt och psykiskt. Så det kanske blir en fortsättning på den vita linjen.

Nu har vi kommit in i vårmånaden mars och vårdagjämningen (20 mars) är inte långt borta. Katterna jamar mer än vanligt och det spritter i benen på de kärlekstörstande små varelserna.
Ungefär likadant är det med oss golfare när vi börjar få smak av det som vi med liv och lust ska ägna oss åt det närmaste halvåret. Vi har lagt fettisdagen, vinter-OS och sportlovet bakom oss. Nu vill vi att våren på allvar ska göra sitt intåg så att vi äntligen får komma igång.

Själv drar jag och hustrun iväg till Torrevieja på den spanska solkusten om några veckor. Goda vänner har ställt sin nyrenoverade källarvåning till vårt förfogande och vi vet att vi kommer att trivas i denna miljö eftersom vi gästat dom förut.
Just Torrevieja är ju lite speciellt för Nässjöborna eftersom det är rätt så många som har skaffat sig hus och lägenheter i denna solsäkra spanska ort. Risken/chansen att stöta ihop med bekanta ansikten under en veckas vistelse är stor och allt som oftast blir det roliga möten.
Fyra golfrundor på La Marquesa, Lo Romero och Vistabella är inbokade och jag ser verkligen fram emot att få damma av klubborna igen. Och jag hoppas få ett kvitto på att vinterträningen skötts på ett tillfredsställande sätt.

En vinterträning som i vanlig ordning mestadels bestått i tv-tittande från Europatourtävlingarna i sköna miljöer i Sydafrika, Australien, Dubai och Qatar. Men en och annan promenad följt av armhävningar och sit ups har det också blivit. Och puttmattan ligger utlagd på källargolvet.
Annars har vinterns övningar mestadels bestått av att fullfölja det fönsterbyte vi inledde i höstas. Fönstren kom rätt så snabbt på plats även om det fortfarande saknas lite lister här och där.
Men föga anade jag att fönsterbytet också skulle medföra att inomhusmiljön behövde fräschas upp med ommålade väggar, nya gardiner och lampor och lite annat smått och gott. Så tyckte i alla fall en annan familjemedlem och med facit i hand är jag trots allt benägen att hålla med henne. Nu är det nästan klart. Målarpenslarna är förpassade till garaget och vi kan börja tänka på viktigare saker som golf.

På klubben är det mycket nytt på gång. Och det ska bli spännande att följa utvecklingen av banan där greenkeepern Erik Carlo drar ett tungt lass.
Vi har fått en ny tränare i form av Henrik Engvall som tagit över efter Mats Wissinger. En Eksjöfostrad tränare tar över efter en annan och det blir säkert bra.
I restaurangköket gör Manne sin sista säsong innan han ger sig ut på nya äventyr.
Och snart är som sagt både väntan och längtan över.

Har du synpunkter på texten? Hör i så fall av dig till goran.ohls@telia.com